2004 års stipendiater

Professor Lena Carlsson, Inst för invärtesmedicin, Göteborgs Universitet
Professor Eva Degerman, Inst för Cell- och molekylärbiologi, Lunds Universitet
Docent Gunilla Önning, Inst för Biomedicinsk nutrition, Lunds Universitet

Professor Lena Carlsson, Inst för invärtesmedicin
Göteborgs Universitet
Somliga är feta och friska medan andra blir sjuka av sin fetma.
Vi försöker ta reda på varför och hoppas att svaret, som vi tror
finns i vår arvsmassa, ska hjälpa oss att förebygga och bota
några av våra allvarligaste folksjukdomar. Genom att undersöka
hur generna reagerar i fettväven i samband med kraftig vikt-
minskning har vi hittat skillnader mellan sjuka och friska feta
personer. Dessa skillnader kan ge oss ledtrådar om hur folksjuk-
domar,såsom åldersdiabetes och åderförkalkning, uppkommer.
Professor Eva Degerman, Inst för Cell- och molekylärbiologi
Lunds Universitet
De flesta patienter med typ2 diabetes är överviktiga. Exakt vad
som är kopplingen mellan övervikt och diabetesutveckling vet
man inte. Vi planerar utreda hur fettvävens fettupplagring styrs
via insulin och ämnen som frisättes i samband med måltid.
Vidare avser vi undersöka effekten av ”functional foods”
(föda med hälsobefrämjande effekt) på kroppens socker och
fettbalans i olika diabetesmodeller. På detta sätt hoppas vi hitta
nya angreppspunkter för att förebygga och behandla typ2 diabetes.

Professor Eva Degerman Inst för Cell- och molekylärbiologi
Lunds Universitet
De flesta patienter med typ2 diabetes är överviktiga. Exakt vad
som är kopplingen mellan övervikt och diabetesutveckling vet
man inte. Vi planerar utreda hur fettvävens fettupplagring styrs
via insulin och ämnen som frisättes i samband med måltid.
Vidare avser vi undersöka effekten av ”functional foods”
(föda med hälsobefrämjande effekt) på kroppens socker och
fettbalans i olika diabetesmodeller. På detta sätt hoppas vi hitta
nya angreppspunkter för att förebygga och behandla typ2 diabetes.

Docent Gunilla Önning Inst för Biomedicinsk nutrition
Lunds Universitet

För att få en djupare förståelse av vilka hälsoeffekter ett livsmedel
har kan man använda modern molekylärbiologisk teknik (nutrigenomik).
Kostkomponenter kan påverka vilka proteiner som tillverkas i en cell
och därmed även ämnesomsättningen i kroppen. Genom att mäta
denna process kan man få en klarare bild av underliggande
mekanismer för hälsoeffekter hos kostkomponenter.

Doktorand Jimmy Ekvall, Industriell Näringslära & livsmedelskemi
Lunds Universitet

Tre av tio personer i Sverige beräknas ha någon typ utav problem som
kan relateras till magtarm-kanalen. Kolhydrater och/eller kolhydrat-
blandningar som ger hög produktion av smörsyra vid fermentering
i tjocktarmen kan emellertid minska dessa problem. Ett flertal studier
har visat att smörsyra ökar näringsstatus på grovtarmens slemhinna,
varvid risken för skador och tarmsjukdom minskar. Avsikten med
projektet är att studera colonslemhinnans tjocklek i relation till bildat
fettsyramönster med en metodik som utvecklats vid universitetet
i Newcastle upon Tyne.
Functional Food Science Centre, som får ett stöd till sin nystartade
verksamhet vid Lunds Universitet.